Video: Bittman föreläser om kött

Mark Bittman skriver veckokolumnen ”The Minimalist” i New York Times. Han är själv köttätare men hävdar att förnuftet starkt talar för vegetarianism. Videon är 20 minuter. Barn under 15 år bör inte se videon eftersom det finns fakta i den som är ytterst skrämmande…

Svar: Stigande matpriser gynnar världens fattiga

sgÖkat köttätande göder svälten
LRF välkomnar i en debattartikel i SvD de ökande matpriserna. Huvudtanken är att det gynnar världens fattiga på sikt. Denna åsikt är fullkomligt absurd. Läget är akut eftersom redan idag dör i genomsnitt 13 689 barn varje dag av undernäring.

Nu riskerar ytterligare 100 miljoner människor svält, enligt FN, på grund av de kraftigt höjda matpriserna. Enligt expertisen är den ökade köttkonsumtionen huvudorsaken, även om tillfälliga faktorer som missväxt också spelar roll. Det krävs nämligen många gånger mer åkermark för att producera kött än vegetabilier vilket ökar efterfrågan på jordbruksmark. Det driver upp priserna. Om ingenting görs räknar FN med en fördubblad köttkonsumtion 2050 och spannmålspriserna beräknas öka med 40-60 procent den närmaste 10-årsperioden. Det vore en katastrof för världens fattiga som i allt snabbare takt flyttar in i städerna och därmed inte drar nytta av prisökningarna. Svält beror inte på att mat saknas, den är bara orättvist fördelad. När maten blir dyrare har de fattiga inte råd att äta.

Nu under FAO:s toppmöte i Rom 3–5 juni, är den globala mattillgången en huvudfråga. Det gäller även EU-toppmötet på midsommarafton. Tyvärr verkar frågan om köttskatt inte komma upp på dagordningen. Detta är beklagligt eftersom en konsumtionsskatt är den naturliga åtgärden om man vill att konsumtionen ska minska. Varför ska 60-70 procent av priset på bensin kunna bestå av skatt, medan köttet har en skattesubventionerad produktion? Köttet är både värre för miljön och leder till att miljoner människor kommer att dö i undernäring. Köttskatt behöver inte leda till ett ökat totalt skattetryck då den ger utrymme att sänka andra skatter. Att dåliga saker beskattas är en liberal och logisk tanke.

Köttskatt ska jämföras med andra politiskt tänkbara förslag. Exempelvis ytterligare kraftiga begränsningar av frihandeln som redan yttrats från många håll. Eller att acceptera matkriser och pumpa in stora mängder bistånd. Det är önskvärt med åtgärder som är genomförbara och marknadsmässigt rimliga, bland annat för att slippa kontraproduktiv populistisk anti-frihandelspolitik eller ökat biståndsberoende.

Livsmedelsverket rekommenderar minskad köttkonsumtion

vnHur mycket kött behöver man äta för att vara säker på att hålla en näringsriktig diet? Följande citat är hämtat från Livsmedelsverkets hemsida (uppdaterad 16 feb 2007):

”I genomsnitt en portion (ca 100 g) magert kött (nyckelhålsmärkta charkuteriprodukter) per dag. Kött är vår viktigaste källa till järn och bidrar med flera andra mineralämnen och vitaminer.”

Dessutom läste jag följande i Livsmedelsverkets slutsatser från underlagsrapporten ”På väg mot miljöanpassade kostråd” (nr 9/2008) :

”Livsmedelsverket rekommenderar ett lägre intag jämfört med dagens konsumtion av kött och köttprodukter för att minska den globala miljöbelastningen orsakad av köttproduktion. Livsmedelsverkets nuvarande rekommendation om ett intag på cirka 140 gram kött och köttprodukter per person och dag är en bra utgångspunkt. Detta skulle innebära en minskning på 20-25 procent jämfört med nuvarande köttkonsumtion. Om var fjärde till var femte portion kött- och köttprodukter ersätts med exempelvis baljväxter, såsom torkade ärtor, bönor och linser, eller om varje köttportion minskas med en fjärdedel till en femtedel, kommer genomsnittssvensken fortfarande att konsumera en tillräcklig mängd kött- och köttprodukter ur näringssynpunkt.”

Enligt webplatsen LivsmedelsSverige (uppdaterad 10 sept 2007) så äter vi svenskar i genomsnitt ca 40 kg rent kött och ytterligare ca 20 kg korv, pastejer och andra charkuterivaror årligen per person. Detta blir 164 gram per dag i genomsnitt. Men med tanke på att omkring 5-6 % av befolkningen i vårt land är vegetarianer eller veganer, och att småbarn förmodligen är inräknade i statistiken, så blir nog snittet bland de vuxna som äter kött betydligt högre.

90 procent av ammoniakutsläppen i Sverige kommer från djurhållning

ammo– I Sverige och västvärlden konsumeras 40 % mer protein än vad som är nödvändigt. Överskottsproteinet omvandlas till kväve som går ut med avföringen för att sedan leda till övergödning av sjöar och vattendrag.

– Hela 90 procent av ammoniakutsläppen i Sverige kommer från djurhållning och gödselhantering.

– Omkring 35 procent av naturmiljön i EU-länderna är så tungt belastad av näringsämnen som kväve och fosfor, att det finns stora risker för skador på naturen. Värst drabbade är områden med hög djurbelastning.

– I Holland finns nästan lika många grisar, 14 miljoner, som det finns människor. Årligen produceras 274 kilo djuravfall per hektar. Utsläpp i form av avföring går ut i vattendragen där den våldsamma höjningen av halter av näringsämnen gör att sjöar och hav växer igen samt att dricksvatten förstörs.

Köttindustrin står för 18 % av de globala utsläppen av växthusgaser

– Rapporten ”Livestock’s Long Shadow” visade att 18 % av de globala utsläppen av växthusgaser kommer från köttindustrin och djuruppfödningen. Det är mer än de samlade växthusgasutsläppen från världens transporter.

– Idisslande djur avger metangas från både strupe och ändtarm när födan bryts ned. Djurindustrin svarar för 15-20 % av de totala globala metanutsläppen.

– En vanlig mjölkko släpper ut cirka 154 kilo metan per år. Ett kilo metan bidrar lika mycket till växthuseffekten som 21 kg koldioxid gör.

10 till 30 gånger mer energi för att producera animaliska produkter än vegetabiliska

epEnergi:

– Enligt rapporten ”Vegan, vegetarian, allätare” var energiåtgången för att producera ett kilo av de vanligaste köttsorterna – svin- och nötkött – 8,3 respektive 12,8 kWh. För att framställa ett kilo baljväxter behövdes 0,86 kWh och för potatis endast 0,44 kWh. Det innebär att det går åt mellan 10 och 30 gånger mer energi för att producera animaliska produkter än vegetabiliska.

– För att framställa den mest energieffektiva ”proteinproducenten”, ägg, krävs 16 gånger mer energiandelar än det protein som produceras. För kyckling är förhållandet 28:1, för fläsk 66:1, och för lammkött krävs hela 188 gånger mer energi än vad köttet ger.

– Enligt Naturvårdsverket skulle en köttfri kosthållning i Sverige medföra en minskning av den totala energiåtgången för livsmedelsproduktion med ca en tredjedel.

100 000 liter vatten för att producera ett kilo nötkött

wm– Enligt professor David Pimentel vid Cornell University i USA krävs 100 000 liter vatten för att producera ett kilo nötkött, om man räknar in produktionen av foder. För ett kilo potatis behövs 500 liter.

– Att köttproduktionen har fördubblats de senaste 25 åren är utan tvekan är starkt bidragande orsak till att bristen på färskvatten i världen blir allt större.

– Över 80 länder lider idag av vattenbrist och en miljard människor saknar tillgång till rent vatten.

Fakta om kött och markanvändning

fu– Enligt SLU:s rapport ”Vegan, vegetarian, allätare” kräver en blandkost 2300 kvadratmeter (0,23 hektar) per person och år medan den vegetariska kosten endast behöver 1500 kvadratmeter per person.

– USA:s boskapsdjur konsumerar fem gånger så mycket säd som den mängd som konsumeras av den amerikanska populationen människor.

– 80 % av världens produktion av sojabönor går till djurfoder. En del av detta odlas på skövlad regnskogsmark i Amazonas. Enligt rapporten ”Livestock´s Long Shadow” så har 70 % av skogsskövlingen i Amazonas skett för att anlägga betesmark för boskapsdjur, och på en stor del av de återstående 30 % skövlad skogsmark odlas fodergrödor.
– Totalt importerar de svenska djuruppfödarna cirka 330 000 ton soja från Brasilien varje år.

– I takt med att köttproduktionen i världen ökar försvinner skogarna.