Köttskatt är viktigare än bensinskatt

Här är min senaste insändare:

Mellan 60 till 70 % av bensinbolagens slutpris beror på skatter. Detta motiveras av miljöhänsyn.
På kött finns ingen skatt förutom momsen. Istället subventionerar EU djurindustrin med 32 miljarder kronor per år, bara genom interventioner och direktstöd. Ändå står djurindustrin för 18 % av de globala klimatpåverkande utsläppen, enligt FN:s livsmedels- och jordbruksorgan FAO. Detta kan jämföras med ca 13,5 % för transportsektorn. Köttskatt kan dessutom motiveras av hälsoskäl och djuretiska skäl tillskillnad från bensinskatt.
* Hälften av alla dödsfall i Sverige beror på hjärt- och kärlsjukdomar, vilka till viss del orsakas av animalisk kost.
* Grisen föds upp på betonggolv i små bås och inte får se dagsljus förrän de förs till slakteriet.
I Sverige infördes bensinskatt den 14 maj 1924. Min förhoppning är att köttskatt i någon form införs under 2008.
Man behöver inte vara djurrättsaktivist eller miljöexpert för att förstå logiken i detta!

Har du bevis för att inte växter lider?

För att kunna lida måste man ha ett centralt nervsystem för att kunna känna smärta och någon grad av medvetande för att kunna lida av den smärtan. Växter har varken eller. Det finns därför ingen anledning att anta att de kan lida. Men även om växter kunde lida så skulle det bästa man kunde göra för att minska deras lidande vara att bli vegetarian. Boskapsdjuren äter nämligen mycket stora mängder växter.

EU-kommissionen: Kopplingen köttkonsumtion/klimatförändringen värd ingående granskning

ccKöttkonsumtion och klimatförändringar

SKRIFTLIG FRÅGA E-4632/07

från Jens Holm (GUE/NGL)
till kommissionen

Angående: Köttkonsumtion och klimatförändringar

Att köttkonsumtion har tydliga negativa effekter för miljön är väl känt sedan tidigare. Boskapssektorn är en av världens största miljöbovar och står för cirka 18 procent av världens utsläpp av växthusgaser, enligt FAO-rapporten Livestock´s Long Shadow. Nu kommer det en ny uppmaning om behovet av minskat köttätande. Det är forskare som i den brittiska medicinska tidskriften The Lancet säger att det är nödvändigt att dra ned mängden konsumerat kött till omkring 100 gram per dag i den rika världen. Det skulle innebära minst en halvering av konsumtionen i EU-länderna. En sådan förändring skulle gynna såväl människors hälsa som vår gemensamma miljö.

På vilket sätt ämnar kommissionen lyfta frågan om kopplingen mellan köttkonsumtion och klimatförändringar såväl internt i unionen som i diskussionen med internationella partners, och då i synnerhet USA?

********

E-4632/07SV

Svar från Mariann Fischer Boel
på kommissionens vägnar

(15.1.2008)

Kommissionen är medveten om att man i rapporten från FN:s livsmedels- och jordbruksorganisation (FAO) lyfter fram viktiga världsfrågor. Kommissionen inser värdet av FAO-studiens metodik och höga kvalitet, men anser att slutsatserna inte direkt kan tillämpas när det gäller boskapsuppfödning i EU.

EU kännetecknas av en rad olika mycket varierande boskapsuppfödningssystem med avseende på djur, utfodringsmönster och markanvändning. Många typer av boskapsuppfödning, särskilt betande boskap, är också viktiga för miljön, t.ex. genom upprätthållandet av betesmarker och de europeiska landskapens mångfald. Djuruppfödningssektorn bidrar avsevärt till ekonomierna i många landbygdsområden i Europa. Med andra ord är det en verklig utmaning att jämka efterfrågan på djuruppfödningsprodukter och miljöskyddet, något som även betonas i FAO-rapporten. Kommissionen är övertygad om att lösningen på klimatförändringen inte utgörs av en begränsning av konsumtionen av animalieprodukter, som krävs för en balanserad diet, även om ytterligare ansträngningar kan och måste göras för att minska utsläppen från djuruppfödningssektorn.

Kommissionen vill gärna upplysa parlamentsledamoten om följande: Nuvarande och förutspådda trender när det gäller utsläpp av växthusgas från djuruppfödning och konsumtion av animalieprodukter, metodik för redovisningen av utsläpp, och uppföljningen av FAO-rapporten som kommissionen planerar.

Trender när det gäller växthusgasutsläpp från jordbruk och djuruppfödning och metodiken för växthusgasinventeringen:

Största delen av den ekonomiska verksamheten leder till utsläpp av gaser som ger upphov till den globala uppvärmningen. EU strävar efter att göra den ekonomiska verksamheten mer hållbar, även i ett klimatperspektiv. Jordbruket, inbegripet djuruppfödningen, svarade för ungefär nio procent av de sammanlagda växthusgasutsläppen i EU under 2005, varav mer än fem procent utgjordes av dikväveoxid (främst från gödningsmedel i den odlade marken) och ungefär fyra procent av metan (främst från djurbesättningarnas matsmältning och från lagring av gödsel).

I EU:s 27 medlemsstater har metanutsläppen minskats med ungefär 18 procent 1995-2005, vilket främst är resultatet av en avsevärd minskning av djurbesättningarna. Denna positiva trend beror främst på de gradvisa strukturändringarna av den gemensamma jordbrukspolitiken. Nästan alla medlemsstater minskade sina utsläpp från djurhållningen, med de största minskningarna i de nya medlemsstaterna. Minskningen av de totala jordbruksutsläppen mellan 1990-2005 (25 %) är avsevärt större än den sammanlagda utsläppsminskningen för alla ekonomiska sektorer (7,9 %). Jordbrukssektorn har därmed redan bidragit avsevärt till uppnåendet av åtagandena enligt Kyoto-protokollet.

De ovannämnda uppgifterna följer den internationellt godkända metodik för redovisningen av växthusgasutsläpp som samordnas av den mellanstatliga panelen för klimatförändringar (IPCC).  Enligt IPCC-metodiken redovisas växthusgasutsläppen från förädlingen av animalieprodukter inte i ”jordbrukskategorin” utan i inventeringen för ”industrin”.

Utsläppen från djurhållningen förutspås att 2010 ha minskat ytterligare till under nivåerna som anges för 1990. Den planerade minskningen av besättningsstorlekarna och den ökade produktiviteten kommer troligtvis att leda till ytterligare minskningar av metanutsläpp. Enligt den senaste IPPC-rapporten om klimatförändringar[1] är EU den enda regionen i världen där växthusgasutsläppen från jordbruket beräknas minska till 2020.

Kommissionen håller med om att ytterligare insatser kan och bör göras för att minska utsläppen från djuruppfödningssektorn. Vid de senaste reformerna av den gemensamma jordbrukspolitiken har kommissionen vidtagit viktiga åtgärder för att förändra stödet till djuruppfödningssektorn. Stöd som helt eller delvis skiljs från produktionen och tvärvillkor utgör de viktigaste åtgärderna för att avsevärt minska incitamenten för en intensiv produktion. Klimatförändringsmålen har även inbegripits i landsbygdsutvecklingspolitiken för 2007-2013.

Kommissionen har dessutom nyligen officiellt gått med i USA:s initiativ ”Methane-to-Markets Initiative”. Kommissionen deltar i det gemensamma utarbetaandet av en arbetsplan till nästa toppmöte mellan EU och USA som ska äga rum under första hälften av 2008. Följaktligen är metanutsläpp (som utöver från jordbruket även sker i omfattande mängd när det gäller fackling vid oljeborrning, kolgruvedrift, torvbränder och avfallsdeponier) och metanets bidrag till den ökande klimatförändringen, samt sökandet efter sätt att minska metanutsläppen i atmosfären, de viktigaste frågorna i ”EU US on Climate Change, Clean Energy and Sustainable Development”.

Konsumtionen av animalieprodukter:

Kommissionen utarbetar regelbundet kort- och långsiktiga prognoser för produktionen och konsumtionen av animalieprodukter. Dessa prognoser uppdateras flera gånger om året.

EU:s sammanlagda köttkonsumtion visade på en liten nedgång 2006, eftersom den minskade fjäderfäköttkonsumtionen (som föranleddes av fågelinfluensakrisen) inte helt har kompenserats av en ökad konsumtion av gris- och nötkött. Till slutet av 2008 förväntas den sammanlagda köttkonsumtionen i hela EU öka något. Fjäderfäkött kommer att vinna tillbaka marknadsandelar när det gäller den sammanlagda köttkonsumtionen på bekostnad nöt- och fårkött (med antagande av att inga större marknadsrubbningar sker på grund av att ytterligare djursjukdomar bryter ut).

Under 2007 och 2008 antas både produktionen och konsumtionen av nötkött i hela EU att minska. Medan den minskade produktionen främst kan härledas från de fortsatt minskande boskapsbesättningsstorlekarna (som stärktes genom genomförandet av 2003 års reform av den gemensamma jordbrukspolitiken) kommer den minskande nötköttskonsumtionen främst att vara ett resultat av förändrade konsumentbeteenden och av att relativpriserna gör nöttkött mindre attraktivt än annat kött. Den trend som konstaterats för ökad import (även till högsta tullbelopp) och minskad export av nötkött kommer att fortsätta vilket leder till en nettoimportbalans för hela EU på 482 000 ton 2008.

De försiktiga prognoserna över EU:s konsumtionstrender måste jämföras med de ökande efterfrågan av animalieprodukter (mjölk, kött och ägg) i hela världen, som kan komma att leda till ytterligare ändringar av markanvändningen och högre växthusgasutsläpp i tredjeländer, i synnerhet i utvecklingsländer såsom Kina och Indien.

I detta sammanhang är det viktigt att inte underminera den europeiska djuruppfödningsektorns konkurrenskraft, som utsätts för allt större världskonkurrens. Det är också viktigt att beakta att, allt eftersom efterfrågan på animalieprodukter på världsmarknaden ökar, kommer inte stränga riskreducerande åtgärder som vidtas i EU att resultera i en nettominskning av utsläpp i hela världen eftersom djuruppfödningen kommer att förläggas till andra länder.

Boskapsuppfödningens bidrag till växthusgasutsläpp i EU:

Kommissionen håller för närvarande på att förbereda lanseringen av en särskild studie, som kommer att försöka få fram en tillförlitlig uppskattning av den totala inverkan av EU:s djurhållningsproduktionskedja på klimatförändringarna. De tekniska aspekterna av denna studie (räckvidd, metodik, databehov) diskuteras för närvarande med stöd av en grupp europeiska experter.

Kopplingen mellan en hög sammanlagd köttkonsumtion och klimatförändringen är givetvis en aspekt som är värd mer ingående granskning, inte endast med tanke på att minska klimatförändringen, utan även med tanke på konsumtionens inverkan på människors hälsa. Även om kommissionen inte är intresserad av en styrning av vad människor bör äta, kommer den progressiva utvecklingen av marknadsbaserade mekanismer som tar hänsyn till de faktiska kostnaderna för växthusgasutsläpp, oberoende av källorna till dessa utsläpp, att inom kort även inbegripa jordbruksmetoder och livsmedelskonsumtionsmönster.

Ett litet djurvärde?

aeDet är konstigt att vi tänker så olika. Jag ser kött som mord medan du tycker att det är helt okej. Rimligen borde vi kunna kompromissa.  Jag medger att ordet ”mord” är reserverat för människor om du går med på att det åtminstone är lite negativt att djur dödas.

Men jag tycker inte heller att djurplågeri är bra, men jag tycker ändå man kan äta kött


awAtt inte äta kött är en reaktion på djurhanteringen som den de facto är idag. Idag innebär djurhanteringen en djup kränkning av individer i form av bl.a. för trånga utrymmen, plågsamma transporter och vidriga slaktförhållanden. Om man köper kött, så gör man det ekonomiskt lönsamt att bedriva djurhantering på detta vis. Ett klart ställningstagande mot situationen som den är idag, vore att sluta med köttätande. Att säga att man är emot djurplågeri eller djurförtryck men samtidigt äta kött, är som att säga att man är mot slaveri men inte emot att ha en slav. Man kan faktiskt inte befria sitt eget handlande från moraliskt ansvar. Med vår konsumtion visar vi vad vi stödjer och vad vi inte stödjer. Bör djur vara varor, eller ska vi betrakta dem som upplevande varelser med rätt till sina liv?

Övergalaktisk domstol

uf2Visste du att det troligtvis finns fler stjärnor i universum än det finns sandkorn på alla världens stränder?  Räknar man med en genomsnittlig diameter på sandkornen på 0,25 millimeter finns det mer än 10 gånger så många stjärnor. Antalet stjärnor har uppskattats till 70 triljarder – det vill säga en sjua följd av 22 nollor.
Idag vet vi att vi är ensamma i vårt solsystem om att ha utvecklat högre liv. Men tänk då på att vårt solsystem bara är ett litet sandkorn på världens alla stränder. Sannolikheten att det finns åtminstone några miljarder andra högt utvecklade civilisationer i universum måste därför anses vara stor.
Tänk om en dag utomjordingar, långt starkare och intelligentare än vi, landar på jorden och gör mot oss vad vi gör mot djuren. Men vilken rätt skulle vi då kunna stämma dem i en övergalaktisk domstol?

Jag tycker det är ett hot mot människovärdet att vara vegetarian eller att ge djur rättigheter


hraJasså, kanske därför som vegetarianer är så överrepresenterade bland grova våldsbrottslingar? (de flesta förstår ironin 😉 …)

Slaveriförespråkarna såg det som ett hot mot de vita att ge de svarta rättigheter. Men så blev det inte. Tvärtom. Det är helt enkelt fel att se hänsyn och rättigheter som en bristvara som man bara kan dela ut till ett fåtal. Och rent empiriskt så är hela denna idé motbevisad. Sociologiska undersökningar i USA exempelvis visar att vegetarianer och djurrättsmänniskor är mycket mindre rasistiska än genomsnittet, har mer generös syn på kvinnor och deras rättigheter, visar lägre acceptans för orättvisor etc. Dessutom är det inom kriminologin och psykologin känt att människor som utövar våld mot människor ofta börjar med att utöva våld mot djur.

Men är det inte bättre att engagera sig för barn som svälter och sexhandel exempelvis?


spDet är förvisso bra saker att engagera sig i. Det fina med djurrätt är dock att det krävs så lite för att göra så mycket. Det räcker med att du slutar konsumera djur, så räddar du hundratals djur som annars skulle slaktas för din skull. Och att bli vegetarian/vegan står väl inte i motsatsförhållande till att engagera sig för svältande barn!? Det kan också tilläggas att tanken att djur är mindre intressant att engagera sig för är ett resultat av att djur är så förtryckta och att deras intressen negligeras. Lidande är fel och nödvändigt att bekämpa var helst det uppstår och vem det än drabbar.

Men är det inte extremism att vara strikt vegetarian?

mmMejeri- och köttindustrin är kompletterande industrier. De tjänar pengar på samma produkt (djuren) och pengar till mejeriindustrin gör det därmed mer lönsamt att producera kött. Detta visar sig både rent ekonomiskt och på ett konkret plan är det ett faktum att de djur som mjölkas föder kalvar som går till slakt. Kan det bli mer ömsesidigt än det? Att konsumera mejeriprodukter är ett stöd även för köttindustrin. Det kan även tilläggas att mjölkkor behandlas dåligt generellt sett. Mjölkkor får i regel 2-4 månaders utevistelse och står sedan 8-9 månader uppunden vid en två meter lång båspall. Juverrelaterade sjukdomar är vanliga. Det finns väldigt bra näringsrika alternativ till komjölk.