Nathalias konst kränker människovärdet


aaÅterigen uppmärksammas Nathalia Edenmont i och med att hon medverkar i grupputställningen ”Animalworld” på Borås konstmuseum. Hennes bilder på egenhändigt nydödade djur upprör människor.  Ofta kan man ana sin egen spegelbild i djurens nästan levande ögon. De levde någon minut innan bilderna togs men avlivades för att nå ett högre konstnärligt syfte i Nathalias konst. Nu har den lokala djurparken, enligt uppgift, dragit sig ur ett planerat samarbete med museet.

Varför blir så många av oss upprörda av hennes konst? Finns det någon skillnad i att döda djur för konstens skull eller att äta upp dem? De flesta av oss upplever att människan har ett egenvärde som är oberoende av hennes egenskaper, åskådningar eller handlingar. Detta människovärde gör att vi inte tycker det är rätt att ens vår värsta fiende torteras eller förnedras. På samma sätt tror jag att de flesta av oss intuitivt anar ett djurvärde. Detta djurvärde är långt mindre än människovärdet men garanterar ändå en viss respekt för det enskilda djuret.

Eftersom det ur ett historiskt perspektiv varit en överlevnadsfördel för människor att äta djur ses dödandet av djur för matproduktion som något nödvändigt ont. Därför är det inte ett brott mot detta djurvärde. Konst däremot anser vi bör ställa sig på den andra/svaga sidan och vara verksamt mot menings- och uppfattningsetablissemanget. Den befinner sig högst upp på Maslows behovstrappa och får sin legitimitet när den inspirerar oss att växa som människor. Nathalias konst saknar dessa kvalitéer. Vad hon gör är att uppröra oss genom att vidga gränserna för vad vi kan tänka oss göra mot djuren och på så sätt kränka vår känsla för djurvärdet.

Nu menar nog många att det inte finns något djurvärde. Nej, men det är många som också menar att det inte finns något människovärde. De människor jag känner som brinner för människovärdet medger att det i logikens namn också finns ett djurvärde. Hotas detta djurvärde så hotas även i förlängningen människovärdet.


Kommentera