Tankar kring veganism

ATT SE SIG SJÄLV I ANDRA
Ett sätt att gestalta frågan om den etiska veganismen är genom ett litet tankeexperiment. Några kommer måhända associera till John Rawls, vilket är delvis rätt. Ytligt sett påminner exemplet om hans ursprungsposition, men i vissa aspekter skiljer det sig. Rawls sätter upp en del krav på agenternas okunskap och inlevelseförmåga, som jag inte delar. För kritik mot Rawls ”tjocka slöja av okunnighet” där förnuft är ett krav och okunskap om sannolikheter en självklarhet, rekommenderas exempelvis John Harsanyis resonemang i frågan. För att förstå exemplet behövs absolut inte någon filosofisk kunskap. Tankeexperimentet:

Anta att du ska födas till världen. Du vet inte vem du är eller hur ditt liv kommer att gestalta sig. Du vet inte om du kommer att födas som människa eller som ko eller tillhöra någon annan art. Hur skulle du vilja att handlingsstrukturerna såg ut? Är du så säker på att om du själv föddes som en ko så vore det okej att människor dödade dig efter 5 år, spärrade in dig i en dagsljustät byggnad, tog din mjölk som skulle vara till dina barn som istället dödats för att deras kroppar ska bli korv eller hamburgare? Är du så konsekvent i din moraliska uppdelning, att även om du riskerade att existera som en ko med denna arts specifika upplevelseförmåga, så skulle du tycka att det var ok med ätande av djur?

Om du på detta vis förmår gnugga av dig partiskheten som kommer av din särställning i samhället och på jorden, borde du inse att makt inte är i sig legitimerande och att vi bör känna empati och leva efter den. Djur kan de facto lida och därmed är identifikationsargumentet giltigt.

Om du, i den teoretiska situationen där du inte vet om du ska födas som djur eller människa, inte skulle kunna tänka dig att det vore bra av människor att äta grisar, hästar eller nötkreatur, ta djurs mjölk, eller på andra vis plåga dem, då är din nuvarande hållning (såvida du äter djur och klär dig i dem) till andra djur präglad av partiskhet. Att se sig själv i andra, att identifiera sig med andras intressen är att se fördomsfritt. En seriös och fördomsfri identifikation med djuren utifrån deras förmågor och intressen leder till ett konstaterande av veganismens riktighet.

KONSEKVENSETIKEN
Eftersom djur har förmåga att lida och känna lycka, och eftersom dessa egenskaper är det som gör att vi kan fara väl eller illa av en handling och ha intressen, är det inte etiskt försvarbart att ignorera djurens situation eller att utnyttja dem på ett för dem ofördelaktigt sätt. Istället bör man visa lika hänsyn till lika intressen. Detta är den mest sunda av jämlikhetstankar. Gör man det så kan man direkt konstatera att djurens intressen av att leva och att få leva ett naturligt och för dem lyckligt liv, är ett högre och mer substantiellt intresse än intresset att äta upp djurens kroppar. Vi ökar lyckan och minskar lidandet om vi övergår till en vegetarisk och djuretisk livsstil. Ett annat sätt att uttrycka det är att djurrätt inte är en värdekonflikt, utan en intressekonflikt. Konflikten är inte mellan människor och djur, utan mellan människors köttätande och djurs liv och hälsa.

ETT AV MÅNGA FÖRTRYCK
Genom historien har de flesta samhällen varit inkonsekventa i sin moraliska tillämpning. Man har uteslutit olika grupper från den moraliska tillämpningen. Exempelvis kvinnor, etniska minoriteter, barn, sexuellt avvikande, funktionshindrade, förståndshandikappade, religiösa minoriteter och så vidare. Det gemensamma för dessa moraliska exkluderanden har inte varit seriös moralisk reflektion eller moraliskt relevanta skillnader, istället har det varit så att de som exkluderat de specifika grupperna har sett detta som naturligt och självklart – utan behov av vidare motivering. Samma irrationella och tomma argumentation och bortförklaringar används idag för att försvara den djurbehandling vi har idag. I grunden handlar det om en föreställning om att makt ger rätt. För det finns inga argument som kan försvara att man åsamkar lidande för att tillfredsställa onödig efterfrågan på kött.

DET SÄKRA FÖRE DET OSÄKRA
Även om du anser dig tveksam till veganismens rimlighet, så bör du ta det säkra före det osäkra och sluta konsumera djurprodukter. Detta av beslutsteoretiska skäl. Om den djuretiska synen är riktig så riskerar du väldigt mycket, nämligen andras liv och välfärd. Om den djuretiska synen inte är riktig (vilket den dock är) riskerar du bara att ha provat en ny typ av mat som förmodligen får dig att må bättre och som har positiva externa effekter i form av bättre miljö och mer effektivt resursutnyttjande.

SLUTORD
Djuren som plågas i transporter, i uppfödning och vid slakt behöver inte bara ditt medlidande eller dina ord – de är i behov av att vi människor slutar konsumera deras kroppar och att vi engagerar oss för en bättre och mer lycklig värld. Uttryck din självständighet och sluta konsumera djur. Det innebär en befrielse för både dig och djuren du annars skulle äta. Se lidandet – och gör något åt det.