Konsumenten ska betala djurskyddet

Svensken äter mer kött än någonsin. Men lönsamheten i svensk djurindustri är dålig. Mängder med köttbönder tvingas lägga ner. Branschen lobbar för mer bidrag och en nermontering av det svenska djurskyddet till EU-nivå. Det är fel väg att gå. Kostnaden för djurskyddet bör läggas på konsumenten i form av en djurskyddsskatt enligt den ekonomiska principen att förorenaren ska betala. Då gynnas det svenska djurskyddet, skattebetalarna och folkhälsan.

Djurskyddet har försämrats dramatiskt i Sverige och i världen under senaste 30 åren. Det beror på en extremt hård avel och industrialisering. Kycklingarna föds upp snabbare för varje år som går. De växer så fort att kroppen inte hinner med. Många får benskörhet, blir halta, får äggledarinflammation eller utsätts för annat långvarigt lidande. Det så kallade frigående hönorna hålls tätt packade i stora stallar med tusentals individer. Burhönsen har det inte bättre. Ytan per höna är mindre än ett A4-ark vilket gör att de inte kan sträcka på benen och vingarna ordentligt. Situationen för djuren i Sverige är vidrig och akut.

Lösningen på djurskyddsproblematiken är att riksdagen stiftar nya djurskyddslagar i kombination med en djurskyddsskatt. Exempelvis bör snabbväxande djurraser, som inte kan leva ett lyckligt liv utan lidande, förbjudas och utrymmet för varje höna bör fördubblas. Importkött som inte lever upp till den svenska djurskyddsnivån ska beskattas hårt. Detta bryter inte mot EU:s konkurrensregler eller internationella frihandelsavtal. Givetvis förutsatt att importkött som producerats med motsvarande svensk djurskyddsnivå också slipper den nya djurskyddsskatten. Principen är densamma som för tobaks- och alkoholskatten.

De administrativa kostnaderna för att införa en djurskyddskatt är försumbara på lång sikt. Kött kommer nämligen ändå rimligtvis snart att beskattas för växthusgasutsläppens och folkhälsans skull. Folketinget i Danmark har redan beslutat om en hälsoskatt på kött- och mejeriprodukter med 16 danska kronor per kilo mättat fett. Expertgruppen för studier i offentlig ekonomi (ESO) föreslog nyligen en fettskatt i Sverige.

Slaktsvinsnoteringen ligger i dag på under 15 kronor per kilo. Djuren betalar priset för det extremt billiga köttet med sitt lidande. Med en djurskyddskatt blir köttet dyrare, grisen får det bättre och folkhälsan gynnas av den minskade köttkonsumtionen.


Kommentera