Historisk chans att byta perspektiv och attityd till klimatpolitiken

hsJag är stolt och förhoppningsfull inför Sveriges ordförandeskap i ministerrådet hösten 2009. Klimatet är givet som en av de prioriterade sakfrågorna. Då träffas parterna till klimatkonventionen i Köpenhamn och Sverige ska sköta EU-samordningen.

Trots dagens och morgondagens ekonomiska svårigheter har regeringen nu en historisk chans att ta ett avgörande initiativ i den europeiska klimatpolitiken. Jag syftar på en konsekvent och neutral koldioxidskatt, som gäller alla växthusgaser (koldioxidekvivalenter), och som ÄVEN inkluderar maten – vilket framförallt innebär en köttskatt. Eftersom varje köttbit som vi tuggar i oss är kraftigt subventionerad tjänar staten enorma belopp på en minskad köttkonsumtion. Fakta är att köttskatt är tillväxtbefrämjade och möjliggör skattesänkningar på andra områden för att bemöta den ekonomiska krisen.

Köttskatt är en vision med djupa rötter i den liberal drömmen: att alla dolda kostnader ska prissättas lika så att marknadens krafter släpps lösa för att göra världen bättre. I detta fall gäller det miljön.

Motkrafterna är tre. De som förnekar växthuseffekten. Medlemsländernas köttlobbyer som framgångsrikt spenderar fantasisummor på att förmedla budskapet att just deras köttproduktion är speciellt etisk. Samt pseudoliberaler som anser att det är omoraliskt att peta i människors matvanor fast det går bra att peta i dryckesvanor, rökvanor och en massa andra vanor. Tvärtom, att ge var och en ansvaret att betala för sina matvanor i stället för att lyfta över miljökostnaderna på staten är att visa individen respekt.

Regeringen kan använda EU som ett verktyg för att bemöta dessa mörka krafter genom att där lyfta upp sakfrågan på en vetenskaplig nivå höjd över nationella särintressen.

Fakta från FN:s rapport ”Livestock’s Long Shadow”:

  • Djurhållningen står redan idag för 18 % av växthuseffekten.
  • 70 procent av all jordbruksmark globalt används till boskapsproduktion. Djurhållning kräver redan en fjärdedel av jordens landyta för bete och en tredjedel av all åkermark för foderodling.
  • Köttkonsumtionen kommer att fördubblas till år 2050.

Miljöläget är nu verkligen akut. Växthuseffekten skenar och 25 % av Östersjöns botten är död främst pga utsläpp från jordbruket, där djurhållningen är huvudboven. Foderimport från Sydamerika bidrar till att regnskog som binder koldioxid skövlas i allt snabbare takt. Mer än ett Belgien försvinner varje år från Amazonas. Listan på köttindustrins obeskattade klimat- och miljökostnader kan göras lång.

I Europa har vi mer än 100-procentliga skatter på bensin. Subventionerna till köttindustrin är däremot enorma. Uppskattningsvis nära hälften av produktionsvärdet. Nu hjälper det inte att avskaffa subventionerna eftersom de styr var köttet produceras och inte prisnivån och därmed konsumtionen. Ett rimligt mål på några års sikt vore därför att införa en europeisk köttskatt som i sin helhet överstiger kostnaden för subventionerna.

Med rätt ledarskap i ministerrådet har snart Reinfeldt en unik möjlighet att bidra till att förändra EU:s attityd och fokus vad gäller klimatpolitiken. Vi behöver en rättvis koldioxidskatt som även inkluderar maten. Europa har inte längre råd med heliga kor, som helt obeskattat, fiser och rapar vår kontinent till ett varmt inferno.


Lämna ett svar