EU-kommissionen: Kopplingen köttkonsumtion/klimatförändringen värd ingående granskning

ccKöttkonsumtion och klimatförändringar

SKRIFTLIG FRÅGA E-4632/07

från Jens Holm (GUE/NGL)
till kommissionen

Angående: Köttkonsumtion och klimatförändringar

Att köttkonsumtion har tydliga negativa effekter för miljön är väl känt sedan tidigare. Boskapssektorn är en av världens största miljöbovar och står för cirka 18 procent av världens utsläpp av växthusgaser, enligt FAO-rapporten Livestock´s Long Shadow. Nu kommer det en ny uppmaning om behovet av minskat köttätande. Det är forskare som i den brittiska medicinska tidskriften The Lancet säger att det är nödvändigt att dra ned mängden konsumerat kött till omkring 100 gram per dag i den rika världen. Det skulle innebära minst en halvering av konsumtionen i EU-länderna. En sådan förändring skulle gynna såväl människors hälsa som vår gemensamma miljö.

På vilket sätt ämnar kommissionen lyfta frågan om kopplingen mellan köttkonsumtion och klimatförändringar såväl internt i unionen som i diskussionen med internationella partners, och då i synnerhet USA?

********

E-4632/07SV

Svar från Mariann Fischer Boel
på kommissionens vägnar

(15.1.2008)

Kommissionen är medveten om att man i rapporten från FN:s livsmedels- och jordbruksorganisation (FAO) lyfter fram viktiga världsfrågor. Kommissionen inser värdet av FAO-studiens metodik och höga kvalitet, men anser att slutsatserna inte direkt kan tillämpas när det gäller boskapsuppfödning i EU.

EU kännetecknas av en rad olika mycket varierande boskapsuppfödningssystem med avseende på djur, utfodringsmönster och markanvändning. Många typer av boskapsuppfödning, särskilt betande boskap, är också viktiga för miljön, t.ex. genom upprätthållandet av betesmarker och de europeiska landskapens mångfald. Djuruppfödningssektorn bidrar avsevärt till ekonomierna i många landbygdsområden i Europa. Med andra ord är det en verklig utmaning att jämka efterfrågan på djuruppfödningsprodukter och miljöskyddet, något som även betonas i FAO-rapporten. Kommissionen är övertygad om att lösningen på klimatförändringen inte utgörs av en begränsning av konsumtionen av animalieprodukter, som krävs för en balanserad diet, även om ytterligare ansträngningar kan och måste göras för att minska utsläppen från djuruppfödningssektorn.

Kommissionen vill gärna upplysa parlamentsledamoten om följande: Nuvarande och förutspådda trender när det gäller utsläpp av växthusgas från djuruppfödning och konsumtion av animalieprodukter, metodik för redovisningen av utsläpp, och uppföljningen av FAO-rapporten som kommissionen planerar.

Trender när det gäller växthusgasutsläpp från jordbruk och djuruppfödning och metodiken för växthusgasinventeringen:

Största delen av den ekonomiska verksamheten leder till utsläpp av gaser som ger upphov till den globala uppvärmningen. EU strävar efter att göra den ekonomiska verksamheten mer hållbar, även i ett klimatperspektiv. Jordbruket, inbegripet djuruppfödningen, svarade för ungefär nio procent av de sammanlagda växthusgasutsläppen i EU under 2005, varav mer än fem procent utgjordes av dikväveoxid (främst från gödningsmedel i den odlade marken) och ungefär fyra procent av metan (främst från djurbesättningarnas matsmältning och från lagring av gödsel).

I EU:s 27 medlemsstater har metanutsläppen minskats med ungefär 18 procent 1995-2005, vilket främst är resultatet av en avsevärd minskning av djurbesättningarna. Denna positiva trend beror främst på de gradvisa strukturändringarna av den gemensamma jordbrukspolitiken. Nästan alla medlemsstater minskade sina utsläpp från djurhållningen, med de största minskningarna i de nya medlemsstaterna. Minskningen av de totala jordbruksutsläppen mellan 1990-2005 (25 %) är avsevärt större än den sammanlagda utsläppsminskningen för alla ekonomiska sektorer (7,9 %). Jordbrukssektorn har därmed redan bidragit avsevärt till uppnåendet av åtagandena enligt Kyoto-protokollet.

De ovannämnda uppgifterna följer den internationellt godkända metodik för redovisningen av växthusgasutsläpp som samordnas av den mellanstatliga panelen för klimatförändringar (IPCC).  Enligt IPCC-metodiken redovisas växthusgasutsläppen från förädlingen av animalieprodukter inte i ”jordbrukskategorin” utan i inventeringen för ”industrin”.

Utsläppen från djurhållningen förutspås att 2010 ha minskat ytterligare till under nivåerna som anges för 1990. Den planerade minskningen av besättningsstorlekarna och den ökade produktiviteten kommer troligtvis att leda till ytterligare minskningar av metanutsläpp. Enligt den senaste IPPC-rapporten om klimatförändringar[1] är EU den enda regionen i världen där växthusgasutsläppen från jordbruket beräknas minska till 2020.

Kommissionen håller med om att ytterligare insatser kan och bör göras för att minska utsläppen från djuruppfödningssektorn. Vid de senaste reformerna av den gemensamma jordbrukspolitiken har kommissionen vidtagit viktiga åtgärder för att förändra stödet till djuruppfödningssektorn. Stöd som helt eller delvis skiljs från produktionen och tvärvillkor utgör de viktigaste åtgärderna för att avsevärt minska incitamenten för en intensiv produktion. Klimatförändringsmålen har även inbegripits i landsbygdsutvecklingspolitiken för 2007-2013.

Kommissionen har dessutom nyligen officiellt gått med i USA:s initiativ ”Methane-to-Markets Initiative”. Kommissionen deltar i det gemensamma utarbetaandet av en arbetsplan till nästa toppmöte mellan EU och USA som ska äga rum under första hälften av 2008. Följaktligen är metanutsläpp (som utöver från jordbruket även sker i omfattande mängd när det gäller fackling vid oljeborrning, kolgruvedrift, torvbränder och avfallsdeponier) och metanets bidrag till den ökande klimatförändringen, samt sökandet efter sätt att minska metanutsläppen i atmosfären, de viktigaste frågorna i ”EU US on Climate Change, Clean Energy and Sustainable Development”.

Konsumtionen av animalieprodukter:

Kommissionen utarbetar regelbundet kort- och långsiktiga prognoser för produktionen och konsumtionen av animalieprodukter. Dessa prognoser uppdateras flera gånger om året.

EU:s sammanlagda köttkonsumtion visade på en liten nedgång 2006, eftersom den minskade fjäderfäköttkonsumtionen (som föranleddes av fågelinfluensakrisen) inte helt har kompenserats av en ökad konsumtion av gris- och nötkött. Till slutet av 2008 förväntas den sammanlagda köttkonsumtionen i hela EU öka något. Fjäderfäkött kommer att vinna tillbaka marknadsandelar när det gäller den sammanlagda köttkonsumtionen på bekostnad nöt- och fårkött (med antagande av att inga större marknadsrubbningar sker på grund av att ytterligare djursjukdomar bryter ut).

Under 2007 och 2008 antas både produktionen och konsumtionen av nötkött i hela EU att minska. Medan den minskade produktionen främst kan härledas från de fortsatt minskande boskapsbesättningsstorlekarna (som stärktes genom genomförandet av 2003 års reform av den gemensamma jordbrukspolitiken) kommer den minskande nötköttskonsumtionen främst att vara ett resultat av förändrade konsumentbeteenden och av att relativpriserna gör nöttkött mindre attraktivt än annat kött. Den trend som konstaterats för ökad import (även till högsta tullbelopp) och minskad export av nötkött kommer att fortsätta vilket leder till en nettoimportbalans för hela EU på 482 000 ton 2008.

De försiktiga prognoserna över EU:s konsumtionstrender måste jämföras med de ökande efterfrågan av animalieprodukter (mjölk, kött och ägg) i hela världen, som kan komma att leda till ytterligare ändringar av markanvändningen och högre växthusgasutsläpp i tredjeländer, i synnerhet i utvecklingsländer såsom Kina och Indien.

I detta sammanhang är det viktigt att inte underminera den europeiska djuruppfödningsektorns konkurrenskraft, som utsätts för allt större världskonkurrens. Det är också viktigt att beakta att, allt eftersom efterfrågan på animalieprodukter på världsmarknaden ökar, kommer inte stränga riskreducerande åtgärder som vidtas i EU att resultera i en nettominskning av utsläpp i hela världen eftersom djuruppfödningen kommer att förläggas till andra länder.

Boskapsuppfödningens bidrag till växthusgasutsläpp i EU:

Kommissionen håller för närvarande på att förbereda lanseringen av en särskild studie, som kommer att försöka få fram en tillförlitlig uppskattning av den totala inverkan av EU:s djurhållningsproduktionskedja på klimatförändringarna. De tekniska aspekterna av denna studie (räckvidd, metodik, databehov) diskuteras för närvarande med stöd av en grupp europeiska experter.

Kopplingen mellan en hög sammanlagd köttkonsumtion och klimatförändringen är givetvis en aspekt som är värd mer ingående granskning, inte endast med tanke på att minska klimatförändringen, utan även med tanke på konsumtionens inverkan på människors hälsa. Även om kommissionen inte är intresserad av en styrning av vad människor bör äta, kommer den progressiva utvecklingen av marknadsbaserade mekanismer som tar hänsyn till de faktiska kostnaderna för växthusgasutsläpp, oberoende av källorna till dessa utsläpp, att inom kort även inbegripa jordbruksmetoder och livsmedelskonsumtionsmönster.


Kommentera