Den nya flexibla djurskyddslagen skyddar främst köttindustrins vinstintresse

Flexibel och målstyrd, så beskriver regeringens djurskyddsutredare Eva Eriksson (FP) sitt förslag till en ny svensk djurskyddslag, som snart är i hamn. Den är smidigt utformad för att passa köttindustrins vinstsyften. Flexibiliteten banar väg för enorma djurfabriker med tätt sammanpackade och sönderavlade djur, med en hög andel handikappade och sjuka individer. Vad som istället behövs för att återupprätta det svenska djurskyddet är en preciserad djurskyddslag i kombination med kameraövervakning och djurskyddsskatter.

Alliansen förlorar väljare på grund av att Centerpartiet ständigt prioriterar köttindustrin framför djurskyddet. Förslaget på ny djurskyddslag har rensats från konkretion vilket omvandlar djurskyddet till en myndighetsfråga längre bort från väljarna och den offentliga debatten. Förslaget innebär att detaljeringsgraden i lag och förordning sänks och mer detaljerade bestämmelser flyttas till Jordbruksverkets djurskyddsföreskrifter där de kan uppdateras och justeras i takt med köttindustrins behov. LRF anser att förslaget till ny djurskyddslag är ett steg i rätt riktning.

Ju mer tolkningsmöjligheter Jordbruksverket får desto sämre blir i regel djurskyddet. Myndigheten har nämligen i uppdrag att verka för näringens lönsamhet och är därför synnerligen lyhörd för animalieindustrins behov. Exempelvis luckrade Jordbruksverket nyligen upp beteskravet. Tidigare hade kor rätt att få vara ute sex timmar om dagen under en sammanhängande period på 2-4 månader under sommaren. Nu tillåts intervallbetning i korta perioder vilket dramatiskt sänker beteskvalitén och omöjliggör Jordbruksverkets kontroll över att beteskravet i praktiken tillämpas. Uppluckringen av beteskravet är en flexibel och målstyrd anpassning till den framväxande kolossalt storskaliga mjölkindustrin, som inte kan släppa ut alla djuren samtidigt.

Djurskyddet i Sverige har försämrats markant sedan anslutningen till EU:s gemensamma jordbrukspolitik för 17 år sedan. Djuren föds upp snabbare och avlas hårdare för varje år som går. Nästan var fjärde svensk gris dör under de första veckorna enligt beräkningar av Sveriges Radio Ekot. De svenska fåglarna har det värst. Ungefär 15 procent av kycklingarna har svårt att gå och kraftiga smärtor på grund av sina övergödda kroppar. Det innebär 10 miljoner lidande kycklingar per år. En betydande andel av nötköttet i EU har numera slaktats utan bedövning, inkluderande djur av rasen Belgisk blå. Det synnerligen oetiska köttet ligger på butikshyllorna i Sverige och borde därför också innefattas av svensk djurskyddspolitik genom djurskyddsskatter.

I korta drag kan djurskyddet i Sverige stärkas så här: Djurskyddslagen bör definiera andelen skadade och avlidna djur som ska tillåtas med avseende på uppfödningsmiljö, djurraser och transporter. Föreskrifter på öppenhet genom kameror vid uppfödningsanläggningarna och slakterierna förhindrar djurskyddsfusk till en mycket blygsam kostnad. Avarter som inte kan förbjudas bör skattebeläggas som exempelvis burägg, timslånga djurtransporter, Belgisk blå och kött från obedövat slaktade djur. Är djurskyddsskatterna likadana för svenskt och importerat kött bryts inga frihandelsavtal.

Det är inte EU som tvingar Sverige att avveckla djurskyddet. Det är den svenska köttindustrin som tillåtits lobba sönder djurskyddslagstiftningen, Jordbruksverkets djurskyddsföreskrifter och den svenska djurskyddspolitiken i sin helhet.


Kommentera